Baserat på en sann historia ...
Kjell E. Genbergs
DIGITALA museum
Nyheter : Biografi : Böcker : Annan media : Föreningar : Galleri : Kontakt : Internet

Underlänkar

Ordning
Till salu
Utgivningsordning
Bokstavsordning
Genre



Första besöket?

Facebook

Du kan följa Kjell E Genberg via hans privata Facebook-sida.
Klicka här >>



Du kan klicka på många bilder för att se större versioner av dem

Du kan se större versioner av många av bilderna på hemsidan genom att klicka på dem.



Du kan klicka på många bilder för att se större versioner av dem

På olika ställen på hemsidan kommer du se text som ser ut så här. Klickar du på den kommer du se en bild, läsa en annan text eller komma till en annan hemsida.



BÖCKER



STADEN UTAN LAG

1973 års omslag. Första utgåvan:
Ben Hogan.
Skrivet under pseudonymen Matt Jade.
Pingvinförlaget (Williams), 1973.
126 sidor, 2:75 kr.
Omslag av B-O "Bowen" Wennerberg.
Tryck: Elanders Gbg.
Status: Slutsåld

Dansk utgåva:
Titel: Den lovløse by.
Skrivet under pseudonymen Matt Jade.
Omslag.
Westernmagasinet Nr 1. Tryckår ej uppgivet.
Status: Slutsåld

Andra utgåvan:
Skrivet under pseudonymen Matt Jade.
Omslag.
Läsförlaget, 1993.
141 sidor, 24:80.
Omslag från spansk tecknarstuga.
Tryck: Aktietrykkeriet i Trondhjem.
Status: Slutsåld

Tredje utgåvan:
Omslag.
Melker Förlag, 2014.
ISBN: 978-91-7615-016-0.
Status: Till salu

Från första utgåvan
Tony Rich hade själv gjort hålet i sin femuddiga sheriffstjärna. Det skedde medan den ännu satt kvar på hans företrädares bröst.
När Ben Hogan och hans törstige kumpan Hobo McKim red in i Mallwax gick det inte riktigt som sheriffen väntat. Det började med att Ben och hobi gjorde "rent hus" på Esau Grimes saloon. Så många karlar hade aldrig förr fått stryk av så få i Mallwax. Sheriffens makt stod på spel. Han måste ha hämnd till varje pris.

Utdrag ur första utgåvan
Egentligen var det ganska underligt att det fanns någon form av företagsamhet som lönade sig i Mallwax. Stan hade en lång historia av trogna misslyckanden bakom sig.
På 1840-talet, då buffeln strövade omkring vilt, fick folk för sig att den här platsen skulle vara den idealiska som basläger för de råbarkade buffeljägarna. Några hugskottsrika hetsporrar med pengar på fickan köpte upp marken och byggde den första risiga kåkstaden. Sedan spred man ut ryktet att i Mallwax kunde alla buffeljägare få ett eget paradis mellan slaktningama. Det gick så långt att en företagsam man importerade tre luder ända från Paris, Frankrike.
De första lycksökarna gick bankrutt så det sved i såren. Buffeljägarna struntade nämligen i äkta horor från Paris, Frankrike och satte i stället upp sitt högkvarter i Taos, Mexico, där de tog mexikanska flickor gratis. För det mesta i alla fall.
Ett par huduppköpare stannade i Mallwax och handlade med sekunda skinn, som de skeppade ut flodvägen. Hororna drog iväg till Tucson, Arizona, och ryktet gick att de lyckades tjäna ihop en förmögenhet i ryggläge där.
Mallwax sov som en Törnrosa i tio år. Sedan kom den fantastiska guldrushen i krokarna kring San Francisco, Kalifornien. John Sutters sågverksförman hittade guld och nationen slogs av ett nytt kollektivt vansinne.
Ryktet gick om att guldgrävarkaravanerna från några av de södra öststaterna måste passera Mallwax. Åter trädde finansiärerna i funktion. De byggde hotell, salooner och restauranger. Nya glädjeflickor importerades men eftersom man var vis av skadan tog man bara hit kreolskor från New Orleans.
Fast man sa förstås att de kom från Paris, Frankrike.
Ryktet hade talat alldeles riktigt den här gången. Guldgrävarkaravanerna passerade faktiskt Mallwax.
Fast på tvåhundra kilometers avstånd.
Några år senare hittade en passerande prospektare silver i bergen väster om stan, och det kom folk. Några blev bofasta efter den första "storhetstiden" som varade i arton månader. Sedan tog silvret plötsligt slut.
Mallwax somnade om och sov lugnt fram till 1873, då en luffare råkade ramla rakt in i en ny stor silveråder. Han blev ihjälslagen på trappan till lantmätarkontoret när han skulle inregistrera fyndet.
Mördaren hade en bra advokat och kunde utnyttja inmutningen i nära tio år. Sedan var det slut i gruvan. Stängslen runt schaktet ruttnade och föll ihop. Gruvhålen fylldes med vatten och Mallwax återgick till den sävliga lunk stan vant sig vid i mellanperioderna.
Ruby River gjorde inte heller någon människa glad. Den förde mest bara med sig röd lera och andra avlagringar som jäste längs stränderna och pyrde in stan i en doft som inte hade det minsta med ådekolong att göra.
När floden inte lämnade saker efter sig tog den ting med sig. Hyrstallägaren Amos Morrow förlorade ett halv hektar mark, en fin corral och tre oinridna hästar under senaste vårfloden. Man hittade de drunknade hästarna åtta kilometer längre ner efter floden två veckor senare. Gamarna hade ätit upp det mesta av dem. Corralen däremot var borta för gott, och Morrow hyste inget hopp om att han skulle få tillbaka marken trots att den kostat honom en halv cent kvadratmetern.
Nästan alla i Mallwax sysslade med någon form av affärer. Några fyllde stövelskaften med whiskyflaskor och sålde spriten till överpris till reservatsindianerna arton kilometer österut. Andra stal hästar och sålde. Det fanns inte ett människa som hade ett hederligt arbete.
Allt flöt rätt bra.
Visserligen hände det att de goda Mallwaxborna gjorde sig skyldiga till misstag. De råkade välja en hederlig sheriff, men den saken ordnade sig när Tony Rich kom till stan. Han hade passerat mexikanska gränsen med ett antal ilsket svärmande rurales efter sig. I sina sadelväskor hade han skönt klingande pesos från Banco de Mexico. Han löste problemet med sheriffen genom att borra hål i mannens tennstjärna och sedan ta över den själv.
Det liv som fördes i Mallwax gjorde att man inte var särskilt mån om att få dit främlingar. De som kom och såg ut att vilja stanna trakasserades tills de inte stod ut längre och försvann. Det var vad som hände med Flash Jurgens. Han kördes från stan sedan han protesterat mot att givaren vid pokerbordet inne på Esau Grimes Saloon arbetade med en lek som innehöll sju ess.

Från den danska utgåvan
Tony Rich havde selv lavet hullet i sin femtakkede stjerne. Det var, mens den endnu sad på brystet af hand forgænger. Da Ben Hogan och hans tørstige kammerat. Hobo McKim, red in i Mallwax, gik det ikke rigtigt som sheriffen ventede. Det begyndte med, at Ben og Hobo ryddede bulen i Esau Grimes’ saloon. Så mange mænd var aldrig før bleve tævet af så få i Mallwax. Sheriffens magt stod på spil. Han måtte have hævn for enhver pris.

… samt 1. afsnit av K. Earl Ginsburgs hylende skægge westernparodi: J. B. Flipperbottoms arv.

Från tredje utgåvan
Tony Rich hade själv gjort hålet i sin femuddiga sheriffstjärna. Det skedde medan den ännu satt kvar på hans företrädares bröst.
När Ben Hogan och hans törstige kumpan Hobo McKim red in i Mallwax gick det inte riktigt som sheriffen väntat.
Det började med att Ben och Hobo gjorde ”rent hus” på Esau Grimes saloon. Så många karlar hade aldrig fått stryk av så få i Mallwax.
Sheriffens makt stod på spel. Han måste rädda den till varje pris!

Länkar
Melker förlags dedikerade Ben Hogan-sida (beställning)



Hemsidan är designad och underhållen av Johannes Genberg sedan 2013.
Kjell E. Genbergs rättigheter sköts av Hanserik Tönnheim via Arx Foreign Rights. Kontakt via: hanserik (kanelbulle) arxforlag (punkt) se.
Allt material på Kjell E. Genbergs hemsida får citeras under förutsättning att det inte sker i kommersiellt syfte. Vid citering skall "© Kjell E. Genberg" anges.

Utdrag

Managern Kjell E Genberg - 1960-tal

Innan Kjell blev författare 1966 var han en relativt framgångsrik lokal musikmanager i Hälsingland. En alltför tung hammondorgel och en förstörd rygg senare började han författa för att försörja sig och familjen.
Läs mer >>



Ben Hogan nr.1 - Hämnarer

1972 kom första boken av 56 om Ben Hogan (under psednonymen Matt Jade), vilket skulle bli en succé. Den unge Johan Hellgrens mamma mördades och han följer hennes mördare till inbördeskrigets Amerika. Där får han ett nytt namn, ett nytt liv och blir snart ökänd.
Läs mer >>