Utgiven av Tre Böcker
Handlingen i den här polisromanen utspelar sig i Göteborg och vissa personer i kårem fann även med i Damoffer (2000). Boken börjar mycket dramatiskt med att en servitris hittar en kvinnlig caféinnehavare och en anställt mördad på caféet då hon kommer dit.
Det inleds omfattande spaningar men resultat uteblir. Ett lik som hittas i en älv visar sig vara kvarlevorna av en lokal storgangster. En av poliserna bedriver en privat vendetta mot två ynglingar som dödat hans frus systerson och blivit frisläppta. Narkotikahandel spelar en viktig roll.
Det är många olika handlingar med delvis samma personer som flätas samman på ett skickligt sätt. Dessutom förekommer många dramatiska scener, men även detaljerade beskrivningar av tidskrävande polisarbete. Nästan uteslutande handlar det om manliga poliser och förbrytare. De senare har mestadels invandrarbakgrund och det verkar vara signifikativt för poliser att ha ett trassligt privatliv.

Gun Liverstam
Bibliotekstjänst

GENBERG IMPONERAR SOM AAGE

Den flitige Kjell Genberg sparar mycket av sitt bästa krut till de polisromaner med schacktitlar han skriver under pseudonymen Aage. Årets bok är den femte romanen (den sjätte historien, om man räknar med Remi, som var bokhandelskedjan Bokias julbok till vänner och bekanta år 2000) om den slitne men tuffe kommissarien Arnold Nyman, numera verksam i Göteborg. Det är fullt ös, med Nyman ofta i bakgrunden i ett energiskt poliskollektiv och med brutala poliser, mordiska motorcykelgäng och slemma knarkkungar från Balkan i en blodig intrig.
Nästan i förbifarten hinner Aage med att såväl fixa ett originellt låsta-rummetmord som upplysa läsaren om kriminalistikpionjären Edmond Locards liv och verk. Att Arnold Nyman är ovanligt dämpad beror på att han tror att hans dotter läkaren (se förra årets Löparna) är lesbisk, vilket gör den homofobe kommissarien till nästintill nervvrak. Dessbättre är de andra poliserna desto mera effektiva och om inte Aage är expert på allt från obduktioner till brottsplatsundersökningar lyckas han i alla fall obesvärat övertyga en fåkunnig läsare om att han är det. Snyggt jobbat.

Bo Lundin
Sydsvenska Dagbladet 28/11 2003

När man ser hur taffligt den svenska polisen trasslar till olika mordfall på ministrar och andra, kan man tro att metoderna att klara upp brott gått i stå för länge sedan. Men det finns en mängd intressanta nya sätt att lösa mordfall och en del av dessa möter man i den initierade Kungen hotad av Christian Aage. Mycket intressant är exempelvis hur man med s k forensisk metod kan forma om ett kranium till en bild av den döde. Det finns tabeller för hur mycket kött, senor och muskler som fanns på huvudets olika ställen. Med detta som grund skär man till lerbitar i rätt längd och placerar dem över hela huvudet i skikt efter skikt. Kraniets utformning visar hur näsan såg ut och hur lång den skulle vara.
Metoden tillämpas i boken och ger till resultat att man faktiskt känner igen en död som hittats i Nordre älv. Något som inte är så hälsobefrämjande för alla som haft med den avlidnes död att göra - han var nämligen framgångsrik gangster innan han förvisades till älven. Över huvud taget är det här en bok som imponerar för den djupa kunskap författaren har om hur olika mordundersökningar och diverse polisarbeten går till. Eller borde gå till, är det kanske bäst vi reserverar oss med tanke på alla polisfadäser, man nästan dagligen läser om.
Lägger man till detta att Aages poliser och hans skurkar är trovärdiga och att stilen är driven och välformulerad har man bilden av en mycket skicklig svensk kriminalförfattare. Nu vet alla dessutom att han i själva verket heter Kjell E Genberg, ibland kallad Sveriges meste författare. Som Aage lurade han länge en hel del gott folk - böckerna fick betydligt bättre recensioner än det är elak kutym ge Genbergs egna!
Alla Aage-titlarna syftar på schack: Italiensk öppning (1999), Damoffer (2000), Remi (Bokias julbok 2000), Rockad med drottning (2001) och Löparna (2002). Nu är det alltså dags för att själve kungen hotas. Frågan är om det blir någon Tornen störtar med Bin Laden i huvudrollen eller Bondeoffer om EU?
I Kungen hotad är det inte bara "kungen" som är hotad, hela samhället genomgår en utveckling mot våld och ligakrig som skrämmer därför att den skildras så genomtänkt och kunnigt. "Hildebrand hade en känsla av att det fanns all anledning att oroa sig för framtiden ... Vad är det vi har att se fram mot när ungdomar i fattiga områden tycker att det är meningslöst att gå i skolan eftersom studierna inte ger dem någon annorlunda och bättre framtid? I stället ser de en cool kille med den senaste mobiltelefonen och snyggaste bilen som förebild, och bilen ska helst vara en maffig BMW. Och en sådan får man bara om man är kriminell. Mytbildningen kring gängen var stor och tycktes öka hela tiden."
Verkligen en skarpsynt analys! Det här är inte enbart Aages bästa, det är också den bästa Genberg jag läst. Meningsfull, välskriven, tänkvärd. Därtill rejält spännande. Bl a får vi flyga ballong vilket inte är vanligt i svenska deckare. Senaste gången var kanske i undertecknads För älskarns och mördarns skull som fick Akademins pris 1985. Aage borde vara kandidat till ett pris han också, men som somliga i Deckarakademin nu vet, att det är Genberg som ligger bakom, är chansen förstås minimal. Å andra sidan är också den akademiska äran minimal - jag nominerades förra året och har inte ens fått mitt diplom än! Dock tycker jag att Kungen hotad är en av 2003:s hittills bästa - bara Marie Liffners lysande Imago konkurrerar av dem jag läst. Christian Aage stiger dock högt i vädret med sin Kungen hotad och når höga litterära höjder även utan luftballongen!

Jean Bolinder
Skånska Dagbladet 2/11 2003

Detta är Kjell E. Genberg sjätte bok med schacktitel under pseudonymen Aage. Ett par kaféanställda hittas ihjälskjutna i Göteborg och ur en ölv fiskas en bil smyckad med ett skelett efter en maffialedare upp. Författaren tar nästan halva boken på sig innan det börjar hetta till mellan onda knarklangare och goda Göteborgspoliser, vilket får en att önska att han ska komma till saken någon gång. Det gör sannerligen en av poliserna i berättelsen som tappar tålamodet med de kriminella och går dödligt hårt fram med dem på grund av släktvedergällningsmotiv.
Genberg tar visserligen ut svängarna vad det gäller stilen, som varierar mellan buskis, helt OK skildring av en polisutredning och tappra försök att skriva hårdkokt, men inflikade sexanspelningar som om författaren inte litar på att hans historia är tillräckligt fängslande i sig själv. Men ibland blir det tyvärr ofrivilligt komiskt när man hakar upp sig på vilken stilnivå som för tillfället möter en som läsare i stället för att bara koncentrera sig på handlingen.
Att skribenten har skött bakgrundsforskningen skiner igenom när han indirekt beskriver hur Göteborgare och invandrare uttrycker sig. Författaren hade sluppit ifrån den distans till berättelsen som nämnda framställningssätt ger och tydligare Götetkänsla hade skapats om han erbjudit läsaren den dialektala dialogen direkt, som t ex Fredrik Ekelund gör på ett lustfyllt sätt när han låter människors klass-skillnader och kulturella bakgrunder komma fram i varierad malmöitiska i sina böcker. Genbergs sätt att använda sin research är dock inte bara av ondo vilket visar sig i det lovvärda tecknandet av den övergripande västkustska geografin samt polisens gnetande arbetsmetoder. Trägen vinner och brott lönar sig inte.

Björn Evertsson
CDM 1 2004

Gediget hantverk. Med de orden skulle man kunna sammanfatta Christian Aages senaste kriminalroman. Kungen hotad ingår i den serie berättelser med kommissarie Arnold Nyman i huvudrollen som alla på något sätt har titlar kopplade till schack. En gimmick förstås, men samtidigt relativt relevant för att beskriva de olika handlingarna.
2003 års roman är en kompetent utförd polisroman som passar utmärkt för den som vill ha något lättuggat att läsa. Intrigen är inte särskilt vindlande men konsekvent genomförd; till synes disparata händelser får trovärdiga förklaringar när de en efter en kopplas till huvudfårans utredning av ett dubbelmord. Miljön är Göteborg med omnejd och det underlättar förstås om man varit i staden för att följa med i svängarna.
Annars är det framför allt personteckningen jag fäst mig vid. Aage har, liksom författaren bakom pseudonymen (Kjell E. Genberg), en stundom god förmåga att gestalta människor. Några få ord, en bisats här, en utförd handling – så kan man åtminstone se en smula mer än bara konturerna av en människa. Dessutom utvecklas karaktärerna böckerna igenom och har man läst en eller flera av de tidigare historierna blir också igenkännandet en hyfsat stor del av det totala intrycket. Som alltså är gott.

Per Olaisen
Jury 1 2004

Utgiven av Gondolin
Red. av Lennart Högman och Kurt Salomonson. Utgiven i samarbete med Skönlitterära författarsällskapet i Sollentuna med omnejd.
Han ser sig om och tillbaka i vrede, Sven Wernström, i sin text i den här boken. Det gör också i huvudsak de övriga författarna: Kurt Salomonson, Håkan Boström, Ulf Durling, Kjell E. Genberg och andra. De är överlag hårt kritiska i sin syn på välfärdsförsöket Sverige som, menar de, är ett försök som tunnats ut, ja näst intill styckevis totalhavererat. De påpekar att det inte bara är begrepp som frihet, jämlikhet, broder- och systerskap som förlorat sitt innehåll. Här sägs också en hel del vettigt om tidens tilltagande råkapitalism och urvattnade socialism. Och här resoneras klokt om den kooperation, Coop numera, som alltfler upplever som en idérörelse körd i botten. Även Kurt Salomonson, som tidigare klarsynt har haft en hel del att berätta om det uppväxtens Västerbotten som han minns som "en stillastående pöl", ser med tvekan på dagens utveckling som går "i synnerligen oviss riktning". Detta är en liten uppfriskande debattbok, synpunktsrik, polemiskt attackerande, läsvärd.

Rune M. Lindgren
Bibliotekstjänst

Utgiven av Mälaröbörsen
Fristående roman i Genbergs serie om Enheten, detta halvhemliga konsultföretag i brottsbekämpning, vars medlemmar också kan bruka kriminella metoder. Jämsides löper en berättelse om det f.d. ryska, numera svenska, företaget Kin Star som hotas av fientligt övertagande av ryska maffiatyper.
Båda handlingarna tvinnas samman till samma ärende. Enhetens envåldshärskande chef mördas i Polen. Johanna Stjerne tar över chefskapet. Kin Stars ägare Natasja Starkin anställer säkerhetsmannen Victor Kyrklund för att undersöka försöket att överta Kin Star. Händelserna blir alltmer invecklade och våldsamma. Bilbomber och mord används av ryssarna som hot. Den ryska maffian synes ta alltmer plats i actionlitteraturen. Hittills framstår den som grövre och råare än italienska och amerikanska maffiaorganisationer. Genberg är journalistiskt skolad, vilket ger blick för detaljer och god läsbarhet.
Han har förmåga att snabbt teckna miljöer och karaktärisera personerna trovärdigt, dock utan alltför djupgående beskrivningar. Alla uppstående problem löses kanske alltför enkelt men i underhållande tempo.

Olle Grönstedt
Bibliotekstjänst

Utgiven av KEG Publicity
En brödskrivares råd till blivande författare
Ett charmigt häfte som förutom att vara ett slags hjälpreda och funderlingstext för författare in spe också är en självbiografisk skildring av Genbergs väg från fjortonårig yngling med skrivardrömmar till ”brödskrivande” författare med över 200 romaner publicerade. Genbergs råd är många gånger handfasta och gärna skrivna med glimten i ögat (kör man fast: ”hugg in på kanelbullar och mjölk”), och man får, trots det korta omfånget, en ganska bra inblick i författarverkstadens Genbergs sätt att producera. Häftet fungerar mycket bra som inspirationskälla och torde vara ett givet köp för Genberg-läsaren i allmänhet och skolbibliotek i synnerhet.

Per Olaisen
CDM 1 2004

Författaren till detta lilla häfte är väl mest känd för sina kriminalhistorier men har mycket annat publicerat. Här vill han ge goda råd till ”brödskrivare”, d.v.s. människor som tänker leva på sitt författarskap. Boken inleds med en autobiografi där Genbergs händelserika liv sammanfattas i en rolig essä. Därefter följer hans råd till blivande författare, t.ex. betydelsen av att göra en synopsis (ett gott råd också till andra än ”brödskrivare”, t.ex. författare av vetenskapliga artiklar). Olika aspekter på skrivandet gås igenom på ett lättsamt och lättläst sätt och författaren delar flitigt med sig av sina erfarenheter. Häftet har säkert en funktion att fylla och är dessutom mycket trevlig läsning eftersom det är skrivet med glimten i ögat.

Bengt Källén
Bibliotekstjänst

Utgiven av Tinna & Tells
På baksidan till kriminalromanen En liten detalj kan man inhämta att författaren blivit förälskad i norra Skåne under sina reserachresor för böckerna om den envise kommissarie Bertil Återberg. Det innebär att Vinslöv med omkrets nu drabbats av en veritabel brottsvåg av aldrig tidigare skådade dimensioner. Det började förra året med Eldgivning, en spännande tät och fängslande kriminalroman. Där gavs ett utmärkt porträtt av en människa som orätt fick klä skott för ett brott han inte gjort. Och jag påpekade i min recension att "det med stor sannolikhet sitter oskyldiga stackare i de svenska fängelserna, utan att någon någonsin kommer på att hjälpa dem".
Den gången slutade det hela bokstavligen i den undre världen. Det var Tykarpsgrottan, en tjugotusen kvadratmeter stor labyrint där brytningen upphörde 1888. "En härlig berättelse" tyckte jag men fann omslaget "trist och tamt".
Kanske har Genberg nu sökt råda bot på de senare. Han har själv gjort den nya bokens omslag. Där ser man en polis som betraktar en naken kvinna som ligger i en säng. Anständigtvis visar hon den sida som kostar mycket pengar på en Zorntavla. Bilden illustrerar en episod i bokens början där Bertil Återberg kallas till en sjabbig lägenhet: "Där låg hon fridfullt på sängen med ansiktet vänt mot väggen. Ryggen och en del av baken var synligt, resten doldes av ett täcke med påslakan. Så vitt Bertil kunde förstå var hon naken."
Förmodligen var kvinnan utövare av vad som kallas världens äldsta yrke. Till denna lägenhet har kvinnor fraktats för att ta emot kunder till dess de fortsatt till nästa ställe. "Det snackas om att det är en typ i Malmö eller Köpenhamn som hyr lägenheten och att det är han som tar hit flickorna. De lär rotera mellan olika städer."
Det är en vidrig och djupt motbjudande verksamhet som visst inte bara förekommer i deckarlitteraturen. Det som händer i En liten detalj sker dagligen och stundligen runt om i vårt avlånga och numera moraliskt ganska ruttna land.
Bertil Återberg har köpt sig ett hus på Borgargatan 1 i Vinslöv. Därifrån ser han ut över en åker där en bonde plöjer ända fram till kyrkogårdsmuren. Tanken är att Återberg ska packa upp och tapetsera, få ordning i sitt hus men verkligheten vill annat. Den arme kommissarien dras in i en härva av brott och får få tillfällen att leva lugnt privatliv. Spännande är det hela tiden medan den ena dramatiska händelsen jagar den andra. Den stackars Återberg skulle man förstås önska en kvinna att ha i sitt hus, men därav blir intet. Dock har han begåvats med en trädgårdstomte och inte nog med det - i slutet av berättelsen får denne tomte en tomtevän - kan det vara bättre?
Som gammal Genberg-fan måste jag tillstå att jag njuter hela tiden. De agerande människorna är trovärdiga och historien har nerv och känns meningsfull. Berättelsens stora styrka är att den är så utomordentligt väl förankrad i genuin skånsk vardaglighet. "Just som han passerade Hedbergshuset i Vinslöv börjad det lysa rött vid järnvägsövergången och bommarna sänktes. Då suckade han och stängde av motorn. Efter fyra minuter - bara fyra sketna minuter - kom tåget från Hässleholm och stannade vid stationen ett par hundra meter till vänster". Och när det är fråga om Vinslöv dyker förstås caféet och förlaget Tinna & Tells upp med fika, smaskig tårta och i Kristianstad finns en originell skylt, "en kopp som balanserar på en tå". Det är bara att slå sig ner, ta för sig och trivas!

Jean Bolinder
Skånska Dagbladet 25/8 2003

ÅTERBERG FLYTTAR IN I VINSLÖV

Med En liten detalj återvänder Kjell E. Genberg till Kristianstadstrakterna och till kriminalkommissarie Bertil Återberg. Det var ett år sedan sist, med deckaren Eldgivning, och när vi nu åter möter Återberg har han förverkligat sin husdröm och är fullit sysselsatt med tapetsering. Huset finns i Vinslöv, orten där förlagsparet Tinna & Tell driver sin verksamhet och där de flesta sponsorer håller till, inget som Genberg försöker dölja.
Förutom dessa korta reklamavbrott håller En liten detalj ett högt tempo i en grym samtidshistoria. En naken kvinna hittas mördad i en lägenhet på Charlottesborg i Kristianstad. Det visar sig att hon är prostituerad och har tillhört en organisation som bedriver en cirkulerande bordellverksamhet på flera orter, däribland Kristianstad. Men mordet leder också vidare, till andra skumma affärer och döda personer. Kjell E. Genberg sparar inte på krutet.
Snabbt är vi inne i historien, men också nästan lika snabbt ute ur den. Det går för fort och jag har svårt att se de ondas bakgrund och liv.
Mer kraft lägger Genberg på Återberg och hans kristianstads-kollegor, vilket han också lyckas väl med. Här finns flera personligheter, och dialogen är både rapp och fyndig. Återberg är en luttrad polis, vars hårda yta döljer en mjuk insida, och nu när huset är ordnat kretsar inte sällan tankarna kring det andra könet och lite sällskap i huset. På gott och ont sker det också en utveckling inom detta fält. Och det handlar inte om lokalradions Malin Bergkvist, även om denna favoritreporter dyker upp då och då och Återberg finner henne "söt med det mellanblonda håret klippt i mellankort pagefrisyr" (Genberg är överhuvudtaget mån om att betona det lokala, så även Norra Skåne som denna tidning och andra lokala företag nämns titt som tätt). En liten detalj är en liten bagatell, och jag tror inte detta blir den sista boken i serien. Inte mig emot, i sådana fall.

Sune Johannesson
Kristianstadsbladet 2 augusti 2003

Kriminalkommissarie Bertil Återberg presenterades häromåret i Eldgivning, en liten reklampocket utgiven av företagare i skånska Vinslöv. Nu är han tillbaka, i en pocket av samma slag och i ett fall med kvinnomord, försvinnanden och riktigt elaka brottslingar. Det är en ytlig polisroman, lättslukad och med en lagom dramatisk och överraskande upplösning. Reklaminslagen är nedtonade och stör inte nämnvärt, även om de ibland dyker upp något omotiverat. Inget storverk, men ett bevis för Genbergs förmåga att utan problem få ur sig kompetenta historier: och faktiskt är Återberg välkommen åter (sorry!). I sin okomplicerade vardaglighet är han en riktigt sympatisk herre, som stoiskt tar sig an livets små förtretligheter (inklusive brott), och som gör sig bra i en rätlinjig intrig av det här slaget.

Johan Wopenka
Jury 3/2003

Kjell E. Genberg har åstadkommit ännu en deckare på uppdrag av Tinna & Tells Café i Vinslöv. Som sig bör utspelar sig En liten detalj i Skåne, närmare bestämt Hässleholm, Kristianstad och så förstås Vinslöv. Kommissarie Bertil Återberg, som även löste kriminalgåtan den föregående boken Eldgivning (2002), har flyttat till Vinslöv och håller på att göra i ordning sitt nyinköpta hus. Men Återberg får lägga tapetseringsverktygen åt sidan. En prostituerad kvinna hittas mördad och länspolisen vill dessutom ha hjälp med utredningen om en liga som stjäl bilar. Efter att skrivit över 200 böcker - många deckare - vet Genberg hur en historia ska berättas. Resultatet är en tyff och lagom spännande, lättläst och underhållande men inte alltför djuplodande deckare. En liten detalj liknar de svenska kioskdeckare sömskrevs på 1950-talet med inspiration från USA. Den jämförelsen ska tas som beröm, för det var ingen dålig tid för deckarförfattande i Sverige.

Bengt Eriksson
Bibliotekstjänst

Utgiven av Edicom
Det här är en roman av Genberg. Inte en kriminalroman. Visst finns inslagen av ond bråd död, men de är av underordnad betydelse i sammanhanget. Här skildras en adoptivson som får en kamera med utrustning. Han är sjutton år och ganska oreflekterat drivs han framåt av en medfödd konstnärlighet att fånga motivet i bilderna. Samtidigt är han helt oförmögen till naturliga känslor med dess begränsningar. Hans sexualliv betecknas av att utan förspel, samtal eller andra av mannens knep, snabbt som ögat vilja ta för sig. Något som inte är särskilt framgångsrikt.
Genbergs språk är enkelt men suggestivt då han fångar adoptivsonens tankar och värv som vore det denne själv som berättar. Det finns stora likheter med en annan hälsingeförfattare - Sven O. Bergkvist. I sin roman Hem till änglarna skildrar Bergkvist en ung gosse som lämnar sina fosterföräldrar under dramatiska omständigheter. Han har fått en trolleriväska av sin far som bor i Amerika. Han vill få anställning på en cirkus för att sen resa till fadern. Men han hinner inte långt på sin resa förrän han blir skändad. Och i skildringen av gossen låter författaren orden och meningarna inte lämna hans språkbruk.
Tekniskt är uppbyggnaden av berättelserna lika. Styrkan i Genbergs Männen från Finnmarken ligger i hans beskrivning av miljön, de dåtida sociala klyftorna och den fattiges förnedring och brist på rättvisa. Framför allt är bokens första hälft en lysande beskrivning av den forna s k "goda tiden", genom att det känns som om man kommer den mycket nära.

Elisabeth Holmqvist
DAST Magazine 4/03

När det gäller Kjell E. Genberg så är han en författare som ständigt överraskar positivt. Han brukar kallas "Sveriges meste författare" eftersom han är så osannolikt produktiv. När det gäller författarskap är det i vissa kretsar en dödssynd att vara flitig och arbeta på. Nej, för många tyckare förefaller idealet vara poeter eller prosaister som nästan inget gör, lever på arbetslöshets-bidrag och kommer med en gles samling trista texter var femte år.
Själv är jag tidningsforskare och har ofta sett att de författare som på detta sätt hyllades för några eller många årtionden sedan, är bortglömda i många fall medan andra, som haft kvalitet men förbisetts av samtiden, nu hyllas. Exemplet med den uppburne professor Atterbom och den förbisedde rumlaren Erik Johan Stagnelius har upprepats om och om igen.
När det gäller Genberg har kritikerna i Deckarakademin och på andra håll sett honom över axeln för hans flits skull. Det var först när han skrev böcker under pseudonym som man gav honom det beröm han är värd. När han nu kommer med ännu en bok under eget namn får man hoppas att den rättvisa välviljan sitter i. Männen från Finnmarken är en alldeles utmärkt dokumentärroman och två män i släkten Enskog, Lasse och hans styvson Axel. Tiden är ungefär sekelskiftet 1800-1900 och miljön "Finnmarken" norr om Ludvika.
Styvfadern Lasse är en man som mest intresserar sig för att lönnbränna och dricka brännvin samt ligga med kvinnor. Hans styvson får känna på hans humör och lust att slåss. Men pojken vill något annat än att gå i Lasses fotspår. Han blir fotograf och får hjälp att lära sig yrket av sin gamle skollärare. Skollärarens son Daniel får vi också möta och ganska snart står det klart att han inte är vem som helst utan en person som skall bli berömd och hågkommen i en framtid som är den här epoken mycket olik: Dan Andersson (1888-1920).
Den berättelse vi får läsa är livfull och spännande. Den gamla tiden står upp med stor kraft, utan tvekan besitter Genberg ansenliga historiska kunskaper. Bara hans insikter om hur en fotograf på den tiden arbetade är beundransvärda. Och skildringen av den vildmark som trakten då utgjorde, är full av doft och närhet. Det hela utvecklas till ett svenskt Vilda Västerndrama i den tid som såg de första bilarna.
Vilken fantastisk film detta skulle bli! Men tills vidare kan man nöja sig med att det är en fantastisk bok om människor som har levat, men där författaren använt sin fantasi till att fylla ut luckorna i vad men vet om den så kallade Uvbergsmördaren. "Det fanns ett fundament. Men bygget blev ett helt annat."

Jean Bolinder
DAST Magazine 1/2004

Kjell E, Genberg har skrivit över tvåhundra böcker, bl.a. många deckare och ett femtiotal böcker om västernhjälten Ben Hogan. De flesta böckerna är mycket lättlösta och underhållande och brukar räknas till den s.k. populärlitteraturen. Författarens produktion omfattar även historiska romaner med mer genomarbetad och fördjupad person- och miljöskildring. Till denna kategori hör Männen från Finnmarken som också är ett slags kriminalroman. Den bygger delvis på verkliga händelser, som för snart ett sekel sedan inträffade i trakterna norr om Ludvika, där flera människor mördades. Inte förrän på sidan 159 berättar Genberg om det första mordet i Grangärde Finnmark. Författaren ägnar sig i stor utsträckning åt fantasifulla naturalistiska beskrivningar av huvudpersonernas sexuella beteende, vilket knappast ökar bokens trovärdighet som dokumentärskildring. Men den ger läsaren en mycket spännande underhållning.

Lars Rask
Bibliotekstjänst

Den som väntar sig svaret på den olösta gåtar "Uvbergsmordet" i den historiska romanen Männen från Finnmarken (Edicom) lär bli besviken. Författaren Kjell E. Genberg har skrivit sin egen berättelse med utgång från de skrönor som fortfarande lever i Grangärdebygden.
Gardist-Kalle och hans styvson som blev känd som Uvbergsmördaren har fått fiktiva namn (Lasse och Axel Enskog) men för dem som känner sägnerna omvandlas namnen automatiskt till de riktiga.
Kjell E. Genberg har tillbringat tid i byarna och skogarna kring Bysjön och ger en levande beskrivning av trakterna och naturen.
Stor del av boken handlar om fyllbulten och kvinnoplågaren Lasse Enskog som går bärsärkagång i sin egen stuga såväl som andras. Det handlar också om Axels uppväxt.
Boken ger en bild av en yngling som har ambitioner och framtidsplaner för att lyckas i livet och ta sig bort från gården på Uvberget.
Han var skicklig på att spela fiol och tränade tillsammans med sin vän Dan Andersson som också i verkliga livet har omnämnt den så kallade Uvbergsmördaren i sina texter. Axel Enskog fick en kamera och bestämde sig för att bli fotograf. Han gav sig ut efter vägarna och avporträtterade folk framför deras stugor.
Efterhand började han få ihop en del slantar. Han fick smak på sprit och kvinnor, det senare hade han svårt att få, och han utvecklar samma brutala inställning som sin styvfar.
Boken är lättläst tack vare formatet och varje sida är fylld av spännande personbeskrivningar och målande beskrivningar av Grangärde Finnmark vid sekelskiftet och början av 1900-talet.
Författarens ord "Det finns ett fundament. Men bygget blev ett helt annat" passar bra då romanen ger en annan lösning på mordet än den som figurerar i skrönorna.

Helena Forsberg
Dala-Demokraten

För snart ett sekel sedan skedde några mord i Grangärde Finnmark och Kjell Genberg har byggt på dessa för sin berättelse om framför allt männen i släkten Enskog, Axel och dennes styvfar Lasse.
Med must och berättarglädje stor beskrivs den senares omåttliga sexualdrift, vilken för honom på villovägar och så småningom på fall. Med stort engagemang berättas också om styvsonen Axels redbarhet och framåtanda – inte minst fascinerar de hemskheter han utsätts för.
De kärva förhållanden och livsbetingelser den tidens människor levde under i dessa trakter lyfts fram på ett förtjänstfullt sätt – Genberg är väl påläst därvidlag – och torde kunna ge dagens läsare åtskilliga tankeställare.
Det blir dock en blandad läsupplevelse – de makabra kriminalinslagen och beskrivningarna av tidens polisiära insatser bjuder på spännande läsning, liksom hanteringen av Axels öden, men porträttet av styvfadern Lasse belastas av schabloner, speciellt när man får inblickar i hans tankevärld, vilket tyvärr ger en slagsida åt framställningen som sådan.

Lilian Fredriksson
Jury 1 2004

Utgiven av Mälaröbörsen Pocket
Kjell Genberg har ett mångsidigt författarskap bakom sig, bland en rad utmärkta detektivromaner, oftast av polisromantyp. Denna bok utspelas i Stockholm och det centrala brottet består av varusmuggling från Arlanda med utlöpare i form av två mord, en kidnappning och ett mordförsök. Berättelsen är spännande och väl berättad, och i centrum står de poliser som är engagerade i utredningarna och deras inbördes relationer. En av dem är kvinnlig polis med klara problem i umgänget med några av sina arbetskamrater. Miljö- och personskildringen inklusive skildringen av polisarbetet är trovärdig liksom dialogen. Våldet är ibland ganska detaljerat beskrivet men inte direkt påträngande. Samhällskritik och speciellt problemen med neddragning och ständig omorganisation inom polisen får sin beskärda del. Bokens titel anspelar på Socialstyrelsens utsända pamflett om donationsregistret.

Bengt Källén
Bibliotekstjänst